Nu har han funnits här hos oss i 9 dagar. Tiden har gått ganska fort ändå. Han är så underbar. Så liten och så söt. Han äter som ett litet matvrak. Allt från var tredje till varannan timme. Och han äter dessutom länge varje gång. Så han kommer nog växa på ganska bra.

Jag vill bara hålla honom och gosa med honom varje sekund. Pussa på honom och aldrig släppa honom.

Kan fortfarande inte förstå att vi skapat denna lilla underbara pojke. Vårt lillhjärta, vår vilde, vår Algot! Jag är så lycklig att du är här! Mitt hjärta spricker nästan av kärlek!

Med coola (o väldigt stora) byxor som mamma o pappa köpt.

Algot har redan hunnit med en storhandling, presentshopping, vagnsletning i butiker, promenad i syskonvagnen med sin syster och hämtning av syster på dagis. Han har även haft besök av kompisen Ella (och systern Maja), polaren Anton och systers kompis Lukas m fam. Farmor och faster var ju även på besök under solningen på sjukhuset. Och farfar träffade han redan första dygnet.

Så han är både välbesökt och välrest!

Bil tycker han om att åka. Han sover mest hela tiden. Att syster sitter bredvid och babblar och kikar på han märker han inte alls av.

Sjalen har jag burit honom flitigt i. Där trivs han väldigt bra. Och jag trivs faktiskt riktigt bra som sjalmamma. Förstår inte att jag inte provade det med dottern. Men nu är jag helsåld på sjal! Smidigt, enkelt och lättburet.

Vi köpte ett sött babygym häromdagen, för presentpengar. Polaren Anton fick vara testpilot på det när han hälsade på. Men igår provade även Algot in det.

Han har redan fått smeknamnen Alle, Ajje, Aggot och Alladot.

Storasyster vill så gärna hålla i sin lilla bror. Ha honom i knätoch pussa, krama och peta på honom.

Ja, han börjar bli härdad av hårda tag redan nu.

9 dagar gammal och tittar redan efter sin syster. Han vill veta vart hon är, lika mycket som hon vill veta vart han är. Syskonkärleken är underbar att se!