Natten till söndagen vaknade min lille plutt flera gånger alldeles orolig. Visste inte riktigt vad som var fel, men något var det. Han var lite småkinkig på förmiddagen, och lite småvarm men inte riktigt feber. Vi åkte på storasysters minisim. Mamma badade med storasyster och Algot och pappa satt och kikade på. (Algot sov djupt i värmen, som vanligt).

När vi kom hem mådde jag lite dåligt. Trött och orkeslös. Algots temperatur började stiga och han var riktigt kinkig. Bara grät så fort man rörde honom. Jag fick feberfrossa med feber och satt och huttrade i soffan och hade Algot i famnen. Försökte få honom att bli lugn. Men inget hjälpte. Frammåt kvällskvisten var febern riktigt hög så vi ringde sjukvårdsupplysningen och dom rådde oss att åka in till akuten. Så vi ringde farfar så han fick komma och kika till storasyster medans vi var iväg.

När vi kom fram till sjukhuset och tog babyskyddet ur bilen såg man att Algots blick var alldeles glansig och borta. Han stirrade in i tomma intet bara. Alldeles loj, stackarn!

Inne på sjukhuset tog de blodprov och temp. Han hade fortfarande hög feber och grät fortfarande mest hela tiden. Han hade även ätit sämre än han brukade, i stort sett hela dagen.

De kom fram till att vi skulle ligga kvar över natten pga. den höga tempen och pga. att han åt dåligt.

Jag och Algot tog oss till barnmedecin, avd. 44. Pappa åkte hem till storasyster.

Under natten amningsvägde vi varannan timme. Före och efter varje amning vägdes han. Det gick ganska trögt med matandet. Han orkade liksom inte. Febern fortsatte att hålla i sig under dagen. Han proppades med alvedon med jämna mellanrum. Vi fortsatte med amningsvägandet även under dagen. Han åt inte på jättebra direkt...

Farfar kom förbi en snabb sväng med mat. Han är ju guld värd! För på sjukhuset serverades ingen mat, och jag var riktigt hungrig. Orkeslös dessutom pga. febern så jag hade nog inte orkat ta mig och köpt nått i varje fall...

Senare på eftermiddagen kom även pappa och storasyster förbi en sväng och hälsade på.

Eftersom febern inte gett med sig riktigt och han fortfarande åt ganska dåligt, så skulle vi ligga kvar en natt till. Vi fortsatte amningsvägandet även denna natt. Om han fortsatte äta dåligt sen skulle de besluta om eventuell sondmatning.

På morgonkvisten tempades han igen och febern hade gått ner! Han hade även ätit ganska bra under morgontimmarna, så sondmatningen blev det inget med som tur var. Han vägdes och hade gått upp ganska hyffsat sista dygnet trots allt. Så efter läkarundersökning beslutades det att vi skulle få åka hem idag! Med ordination vila och fortsatt alvedonkur.

Läkaren var riktigt bra och han gjorde en nogrann, genomförlig undersökning av Algot. Han konstaterade att det var ett förkylningsvirus som han smittats av. Troligtvis av oss i familjen. Och eftersom jag fick feber och på så vis sämre mjölkkvalitet så åkte han på viruset han också.

Läkaren gjorde även en koll på utsidan av kroppen och jag påpekade Algots lilla bula. Han hade ju kefalhematom när han föddes, vilket är en liten ofarlig blödning på huvudet som försvinner självmant efter nån månad. Men Algots var kvar och mer hård som en bula, än sådär mjuk som den varit tidigare.

Andra sköterskor och läkare som vi påpekat denna bula till, har bara sagt att den försvinner. Men denne läkare ville skicka en remiss till röntgen. för även om det inte är något så vill man ju veta om den tillhör skallbenet, eller vad det är.

Så kändes skönt att få en läkare som lyssnade!

Och kändes skönt att äntligen få åka hem igen!

Hemma fortsatte vi alvedonandet, och Algot var lite kinkig och grät fortfarande när man flyttade honom och så. Det höll i sig några dagar. Min feber var också lite seg att släppa, och vi mådde inte bra nån av oss förrns på torsdagen. Då började det vända.

Fredagen var lite småkinkig, men han började le igen. Och han hade den där klara, vakna blicken igen. Han orkade vara vaken lite emallanåt utan att bara gråta då. Var så skönt o se mitt lilla hjärta vara sig själv igen! Se hans små rynkor i pannan, och få ett besvarat leende när man prata med honom.

Så äntligen var den här förkylningspärsen över!

Var hemskt när han bara grät, när man inte ens fick ta i honom, inte kunde trösta honom. Inte ens att mata o ta honom till bröstet hjälpte. (Vilket annars, alltid funkar för lille matglade herrn.)

Det skar i mitt mammahjärta att se honom så disträ. Så borta i blicken och i sån smärta!

En sten har ramlat från mina axlar nu när han mår bra igen! Nu kan jag andas ut igen och pusta ut med att han mår bra igen!

Pluttsnutten min!

Nu är hösten verkligen här! Så underbart fint ute med alla löv som dalar av grenarna. Alla stora färgsprakande lövhögarna. Man riktigt längtar ut när man tittar ut genom fönstret.

Jag, Algot och Tuvalisa tog en liten höstpromenad i förra veckan. Fotade lite och sprang i lövhögarna och bara njöt av det fina höstvädret.

  Nu vankas hösten. Det är så underbart fint ute. Algot trivs jättebra i selen, och nu när sjalen börjar bli lite kall ute så är selen jättebra. Då kan man mysa ner honom i en lurvig, varm overall o "slippa" ta vagnen om man inte har lust med det.

Försöker att ta iaf nån liten promenix per dag.

Han sover hela nätterna, och vaknar bara för att äta med ca 3 timmars mellanrum. Och så har han börjat vara vaken lite mer på dagarna. Han är vaken ca 3 timmar per dag ungefär. Nån timme på morgonen, nån på dagen och sen nån på kvällen. Ibland kan han vara vaken två timmar på kvällen. Är så kul att få lära känna honom lite mer. Han är en väldigt bestämd herre. Vill han inte ligga under gymmet så vill han inte, vill han inte ha nappen så vill han verkligen inte ha den. Så då ska ingen annan försöka komma o köra över inte!

Han har också en sån charm. En liten busighet i blicken. O hans leende är sådär lite snett. Sådär så det smälter i ens hjärta samtidigt som han ser lite rolig och busig ut.

O hans små rynkor i pannan på ena sidan bara älskar jag. När han kikar lite uppåt dyker dom upp. Dom är sådär söta så man bara måste pussa på dom!

Ja han är mitt lilla charmtroll. För han ser lite ut som ett troll ibland :-)

Han kommer charma världen, precis som sin syster! <3

I helgen var vi på UnderbaraBarn-mässan i Älvsjö med Algot. Storasyster var hemma hos farmor o farfar o busade hela helgen.

Var mysigt att få en liten mini-semester med lilleman!

Vi träffade goaste Majja (som fick Algot att komma ut när vi väntade på honom, med sin ToreLis-ramsa!).

Här, på bilderna, sitter vi o tar en fikapaus på mässan. Majja tog hand om Algot en stund o gosade och pratade och tog en tur till blöjbytet med honom <3

o pappa med Algot i knät:

Vi strosade runt på mässan och fick lite gratisgrejer och kollade in lite erbjudanden. Fick lite blöjtips och annat som var ganska nyttigt att veta.

Vandrade på där i flera, flera timmar med lite sällskap, nån fikapaus och sjalning när Algot inte ville ligga i vagnen.

Vi hittade två söta Lundmyr-tröjor, i frotté, till Algot. O storasyster fick en Lundmyr-pyjamas. Annars shoppade vi inte så värst mycket, men hade ändå vagnen full med kassar när vi lämnade mässan på kvällen.

Vi tog då in på hotellet nästgårds där vi bokat rum över natten. Var ett riktigt mysigt hotell. Vi sov så gott och tog sovmorgon innan goda hotellfrukosten vankades!

På hemvägen gjorde vi ett litet stopp i Uppsala där vi kikade in på Babyland, KappAhl och Lindex.

På Babyland köpte vi lejon-snuttefilt och vagnsleksak från Teddykompaniet. Vi hittade även en liten spel-mus som passade perfekt till babygymmet.

På KappAhl köpte vi en söt liten stickad mössa som Algot kan ha nu i höst (och en tröja till storasyster.). På Lindex hittade vi lite fler kläder till storasyster.

Tröjorna från Lundmyr-kollektionen på mässan, mössan från KappAhl, snuttisen och spelmusen från Babyland och den blå moln-nappen fick vi gratis på mässan)

Blev en riktigt mysig mini-familj-semester!

<3  

Nu börjar lilleman växa i selen också. Nu sitter han riktigt bra. Har tyckt den var lite stor för honom innan. Speciellt eftersom den inte stödde huvudet riktigt bra. Men nu har han växt på sig, och har han overallen på ig så sitter han riktigt bra!

Idag badade mina små sötnosar för första gången tillsammans i badkaret. Det gick riktigt bra. Algot satt i badstolen och storasyster hällde vatten på honom, så han inte blev kall, och petade lite på hans snopp (vilken hon tyckte var mycket fascinerande). Han satt så nöjd och kikade på mej och syster.