Var hos mvc idag. Frågade vad jag skulle ta mej till med alla sammandragningar o förvärkar som jag börjat fått. Kan knappt resa mej, eller göra något utan att det drar o ibland gör ont.
Jag blev beordrad att ta det lugnt, vila, inte bära och försöka få så mycket avlastning, med vår snart 2-åriga dotter, som möjligt...
Tror det är lättare sagt än gjort. Jag bli ju så rastlös, o vill ju busa o leka med dottern min.
Men får göra det bästa av det så bebis tänker stanna kvar ett tag till (iaf till mitten av aug. har jag sagt).
Han har sjunkit ner ganska långt i bäckenet pga sammandragningarna. (vilket även dottern hade gjort, så hon föddes med två blödningar på huvudet, helt ofarliga, men de var där just pga att hon legat så långt ner i bäckenet. Så risken blir väl att även detta kan hända med bebis nu.)
BM sa att bebis kanske kan kika ut lite tidigare pga förvärkarna, o dottern kom 10 dagar tidigare. Men det var ingen fara, men förhoppningsis stannar han iaf några veckor till därinne.
Så får göra som jag är beordrad, o ta det så lugnt jag bara kan.

Min man är världens underbaraste, som alltid ser till så jag mår bra och nu tar han över allt som behöver bäras eller fixas så jag håller mig lugn. TROTS att han har ont i leder, rygg och nacke.

Han är verkligen den bästa man man kan tänkas ha. Jag skulle inte vilja leva en dag utan honom!

Vi längtar båda så himla mycket efter lilla bebis nu. Vi har förklarat för dottern att vi snart har bebis hemma. Även fast hon inte förstår så mycket. Hon pussar och kramar magen (och vill slå den ibland (!)).

Det svåra bli nu att försöka få henne att förstå att jag inte kan lyfta henne på flera månader nu...

Här är magen nu när jag går in i v.34

Har även handlat lite fler söta babykläder. Två set och ett par turkosa byxor. Allt är så sött! Älskar att pyssla och grejja med garderoberna och ställena där vi ska ha allt till bebisen. Han får dela utrymme med dottern. Så det blir en del pysslande.

De söta små kläderna: